TJECKISK ÖL
I Sverige har tjeckisk öl fått ett välförtjänt gott rykte, men tyvärr är det väldigt få som faktiskt vet någonting om tjeckisk öl. Av den anledningen har jag startat den här hemsidan för att reda ut begreppen.
Till exempel varför man bör undvika Zlatopramen, varför Staropramen anses vara en av de tristaste ölen i landet eller varför det är värt att ta en tur till Malý Rohozec.
Jag har under flera år rest runt och besökt alla Tjeckiens bryggerier, provsmakat alla deras ölsorter och fotograferat allihop. Det här gäller industribryggerierna, det vill säga de bryggerier vars produkter man kan hitta i butiker. Mikrobryggerierna, som växt upp som svampar efter revolutionen 1989, har jag inte lyckats besöka allihop, men en hel del.
Här på sidan kan du hitta något om alla bryggerierna i landet och också lite om städerna eller byarna där de ligger. Om det är värt att åka dit och givetvis hur det smakar.
För att göra bedömningen så rättvis som möjligt har jag valt att bedöma bryggeriernas 12-gradiga öl, 12 står för stamvörtstyrka, se nedan.
Behöver du ha hjälp med att hitta en krog med ditt favoritöl i Prag, billigt boende, transport till ett litet bryggeri någonstans i obygden, ordna en ölprovning eller bryggeribesök, hör gärna av dig.
Vad är det som gör tjeckiskt öl speciellt?
Bryggeriägaren Stanislav Bernard uttryckte det enkelt och genialt.
”Vad som skiljer tjeckisk ljus lager från all annan lager i hela världen är att den är mörkare och mindre kolsyrad.”
Det låter nästan löjligt, men i det stora hela har han rätt.
Vad tjeckerna är världsmästare på är att tillverka ljus lager. Det är inte så märkligt eftersom den ljusa klara lagern föddes i Tjeckien. Närmare bestämt i staden Pilsen 1842 den 5:te oktober. Det var då bryggmästare Josef Groll hällde upp den första pilsnern och idag är över 90% av världens producerade öl av pilsnertyp. Innan det här datumet var all öl i hela världen grumlig eller mörk.
I Sverige bedömer vi öl i tre kategorier – sötma, beska och fyllighet. Det gör tjeckerna också, men de har ytterligare en kategori, pitelnost - drickbarhet. Om en öl har en hög drickbarhet innebär det för en tjeck att när man har druckit en, två tre, fyra öl är man fortfarande sugen på en till. Förmodligen är det en av anledningarna till att tjeckerna dricker mest öl per capita i hela världen, 160 liter per person och år.
Dessutom brukar man i Tjeckien tala om Říz, ett svårförklarat uttryck som jag valt att översätta som ”bett”. En ale har t.ex. oftast inte så mycket říz. I princip har det med kolsyrehalten att göra men också om ölen har en uppfriskande karaktär.
Stamvörtstyrka – Halten jäsbart socker i stamvörten. Vörten är det man får efter att ha blandat malt, vatten OCH HUMLE.
Výčepní – Om det står så på flaskan du köpt är det vad tjeckerna kallar en tia. Det vill säga att den har stamvörtsyrkan 10 . Det är alltså inte alkoholhalten som hos tiorna normalt ligger på ca. 4%.
Ležák – Betyder att det är en tolva. Tolvorna brukar ligga på ca. 5% alkohol. Den svagaste tolvan i landet är faktiskt pilsner Urquell med sina 4,4%
Speciál – Alla öl som har en alkoholhalt på mer än 6 procent.
Mikrobryggeri – Ett bryggeri som inte säljer sin öl till återförsäljare utan allt säljs på plats. Oftast har man ingen fyllningslinje.
Industribryggeri – Ett bryggeri som tappar sin öl på flaska och/eller fat. Ölet går att köpa i butiker eller på krogar.
Eurobier – Karaktärslöst, överkolsyrat smaklöst öl oftast från olika bryggerigiganter. Hittas ofta på barer vid grekiska badstränder. Carlsberg, Heineken etc.
High gravity brewing – Man brygger ett förhållande starkt öl och späder sedan ut det med sodavatten. Billigt snabbköpsöl som man kan köpa i Tyskland för 5 spänn halvlitern görs på det här sättet och de flesta stora bryggerikoncerner använder det också.
Výčepák – Ett yrke som förmodligen bara finns i Tjeckien och möjligen Bayern. Det är en man som bara har till uppgift att hälla upp bira.
Saazhumle – Den särskilda humlen som odlas i Žatecdistriktet i västra Böhmen. En humleart med en mjukare beska vilket gör att man är tvungen att använda mer av den än om man använder andra humlesorter. En av anledningarna till den tjeckiska ölens särart.
Hospoda – En tjeckisk institution som det är svårt att överskatta betydelsen av. Bäst översatt som krog, men med betoning på att det serveras öl där. Oftast är det så att varje hospoda serverar ett sorts öl eller öl från ett bryggeri eftersom bryggerierna betalar krogarna för att bara servera deras öl.
Mörkt öl – Mörkt öl anses av någon obegriplig anledning vara omanligt i Tjeckien och serveras följaktligen inte lika ofta, även om i princip alla krogar har ett mörkt alternativ. „Mörkt öl är bara för kvinnor som vill ha större bröst“ är t.ex. en av åsikterna jag hört.
Tjeckisk öl är en sgb – Det innebär att tjeckisk öl är en skyddad geografisk beteckning jfr. Champagne. EU har alltså beskrivit vad en öl skall innehålla och hur den skall tillverkas för att få kalla sig tjeckisk öl.
Free Download Movie and Watch in HD